söndag 30 december 2012

Sista söndagen på året



Sjukt trött imorse också.. för skulle envist se färdigt Sagan om ringen del 1..

En snabb visit på donken för en kaffe, och kl. 10.00 sedan var det dags för Bodyattack i Nol med Tobbe. Så jäkla skoj, så jäkla jobbigt och så jäkla nyttigt! Ska helt klart blir mer av bodyattackpass år 2013.

Vid 11.30, jobb i centrum med min babe hela långa dagen och ikväll ska jag se om det finns mer energi att klämma ut, med lite crossfit med Henrik.

lördag 29 december 2012

Lucky day!

När klockan ringde imorse var jag så trött att jag knappt visste vart jag var. Men jag hade bestämt mig redan igår att jag skulle upp och vara med på Eriks Bodypumppass. Så efter en bamsestor kopp kaffe började jag så smått känna mig lite taggad.

Det var sjukt längesedan jag körde, vilket dock kändes rejält, men fasen vilket gott pass. De lördagar jag inte jobbar, ska jag hädanefter pallra mig dit på! <3

Därefter, en nyttig frukost (proteinshake, fruktsallad, kaffe), en lång stund i massagestolen med nya Fitnesstidningen och lite solning på det. 

Fick btw veta att någon ringt angående min felparkerade bil (stod tydligen på en 15 min plats hela natten), så tänkte ju givetvis att jag hade fått en feting böter - men icke! Inte en krona?! Hur mycket tur får man lov att ha?!

Resterande dagen: just nu har jag precis ätit lunch, duschat och funderar på en power nap innan det eventuellt blir ytterligare ett träningspass i eftermiddag med Jonas & Ida. Blir kanske även lite koreografiplugg med Tobbe. Får se .. är ju ledig liksom ^^ Och hittills, en sjukt bra dag!!



fredag 28 december 2012

"Hey ho here she goes, either a little too high or a little too low"

Okej. Ingen. Ingen gillar att ta sprutor eller att gå på medicin osv. Men anledningen till att vi gör det är för att må bättre. Lite samma känsla hade jag imorse. Jag gillade inte att bli väckt av klockan, jag gillade inte att lämna sängen & jonas, men jag gjorde det ändå - för att just må bättre!
För jag verkligen ÄLSKAR att vara ute i naturen och traska med min vovve. Det är min medicin. Och ofta krävs det att jag måste tvinga mig till det där, då jag ofta glömmer bort hur fantastiskt bra det känns efteråt.
 
Så imorse, upp & hoppa, på med gympadojjs, en varm mössa, i med lurarna & så ut i fina vädret med Nicole. UNDERBART! Helt underbart!
Efteråt, lite chilltid & frukost. (Den är alltid godare efter en kylig morgonpromenix, tänkt på det?)
 
Vid 12 sedan blev det ett indoorpass i centrum. Satan vad skoj, satan vad svettigt!
Nu är lunchen precis avklarad & det är jobb som gäller fram tills ikväll.
 
Bättre dag idag, otroligt mycket bättre! :*
 




torsdag 27 december 2012

Let's walk

Det blev både övning av Bodybalancelåtar, ett nyttigt mellanmål, en power nap & en promenix med vovven i det fina vädret innan det var dags för jobb. Kan berätta att jag promenerade mig till ett betydligt bättre humör. Så skönt!

Go dag på jobbet med min superfina Johanna & ett helt underbart indoorpass vid 7-tiden. Dock sjukt tungt! Det märks som sagt urtydligt att man inte skött sin kost, sin sömn & sin träning...

det bästa som finns <3

Förändring

Upp & hoppa 7.00, öva in ytterligare en Bodybalancelåt.
8.30 Bodybalance i Rollsbo.. Fasen vad trött, och vinglig, och svag.. en underbar kombination, med all säkerhet från en go mix av kass mat, dålig sömn, stress & brist på träning...

Frukosten är avklarad nu i alla fall. Och jag har några timmar på mig att ta det lugnt. Kanske promenera en sväng med Nicole & kanske plugga in någon låt till inför nästa veckas pass.

Vid 4-tiden sedan väntar jobb, ett indoorpass & sedan jobb igen.

Jonas sa igår: "men var lite positiv". Och för första gången någonsin som jag kan minnas i hela mitt liv, så sa någon just dom orden utan en minsta gnutta ironi. För förut var positiv mitt mellannamn. Nästan så att jag var så positiv att jag var störande. Alltid pigg, alltid glad, ALLTID positiv. Men nu känner jag mig ständigt tom, trött, sliten, dålig.

Och igår slog det mig att jag är förstörd. Den som jag vill vara & brukade vara är helt borta och jag liksom kom lite till insikt i att det kanske är dags att göra något drastiskt åt saken. För så här vill jag verkligen inte må. Jag vill inte slösa min tid till att må så här. Det påverkar dessutom inte bara mig, utan även folk i min omgivning. Så som sagt, jag behöver en förändring.. men för det - en stor dos mod! 

Jag vill ha rutiner, jag vill ha tid och ork att ta tag i min egen träning. Jag vill kunna träffa kompisar, gå långa promenader med min hund. Jag vill ha tid till onödiga saker, som att.. typ.. baka bröd!
Jag vill inte spendera mina få lediga dagar med att ligga död & utmattad. För jag är verkligen kooonstant trött!

Men..lite gåtfullt får det nog låta ett tag till, tills jag är 100% säker på hur jag exakt ska gå tillväga...


onsdag 26 december 2012

Livet kanske inte behöver suga

Ställde för första gången på ca två månader klockan en timma tidigare för att traska en morgonpromenad med vovven! Åååååh bästa känslan någonsin! Hatar att jag inte gör det jämnt, för fasen vad bra det är och vilken medicin det är för huvudet! Så nöjd över att jag gjorde det..måste fortsätta med det..måste!!
Just nu jobb, därefter träning & lite plugga bb-koreografi, efter det väntar ytterligare ett jobbpass.

Förresten; Tusen tack för alla sms & mail angående mitt tidigare inlägg. Hade ingen aning om att jag skulle få den sortens respons och jag lovar, det var inte därför jag skrev det. Men vill bara berätta att det uppskattas enormt. Och på tal om just det, jag har en betydligt bättre dag idag & trots att Victoria's Secrets Fashion Show igår, som mestadels gav mig en ny nivå av kroppskomplex, så gav det även en stor dos av motivation. Så nu jäklar! Det är la bara att köra på..kanske man inte har failat förrän man slutat försöka då?

tisdag 25 december 2012

lite julaftonskvällsångesttankar

Det är bara mat. Absolut inget farligt. Ingen stor grej. Men trots det; 24 timmar om dygnet, ett konstant mentalt krig. "Nu ska jag äta si, nu ska jag äta så".
Aldrig något som håller dock. 

Förutom(!) förra nyår. Då jag beslutade mig för att gå in helhjärtat. "Ta tag i mig själv, göra en livsstilsförändring mot det hälsosamma."
Det var lättare då. Dels för att det till en början var ett skolprojekt (denna bloggen, som just nu helt tappat sitt syfte, men som iaf förut var en hälsoblogg.), dels för att jag hade balen som en målstolpe, något som motiverade mig. För jag ville så vara fin på min bal, ville sååå ha en fin klänning och för iaf en kväll känna mig helt nöjd. Vilket jag faktiskt gjorde just den kvällen.

MEN det som hände när jag bytte "livsstil" var att folk omkring mig började reagera negativt, ifrågasätta, göra motstånd, dumförklara och helt enkelt göra det betydligt svårare än var det egentligen hade behövt vara. Det blev jobbigt att följa med vänner ut och äta, det blev jobbigt att följa med på släktmiddagar eller att överhuvudtaget tacka ja till fester. För det var liksom precis som att man behövde äta "samma" för att kunna umgås. Det fanns ingen hänsyn, respekt åt att jag faktiskt gjorde något som fick mig att må bättre. Utan jag var töntig som inte kunde unna mig en bulle någon gång ibland, eller lite tårta vid kalas. Men grejen är, det fungerar inte så för mig. Vilket ingen verkade förstå, och som var alldeles för jobbigt att dra upp varje gång någon tog upp samtalsämnet. För mig blir det aldrig EN bulle, EN bit tårta. Det är fortfarande allt eller inget som gäller. Och med allt, menar jag verkligen ALLT.

Jag vet så mycket väl vad det handlar om, för det är det jag känner just nu inför dem som klarar av att stå emot och som klarar av att leva på det sättet som jag hade velat. Det det handlar om är avundsjuka. 
Och det är så synd. 

Just nu har jag gett upp.. tror jag. Idag, julafton, tänkte jag just det ordet; "Ja, men det är ju julafton, då får man" Eehhh..får vad? Din egen tillåtelse att må skit, att skaffa ångest? Jo, men sure, go ahead!

Och där är jag nu. Ånger. Mentala krigets klimax. Aldrig mer, nej aldrig mer. Imon, nya tag. Imon!
EEhh..nä.. inte ens jag tror på mig själv längre när jag skriver så. Usch & fy.
Och nej, jag skyller inte detta på alla andra. Men jag är bara lite besviken att jag fick onödiga motgångar när jag väl hade min motivation uppe. För nu är den så svår att få tillbaka.

Det är sjukt vad mat. MAT liksom?!?! kan förstöra. Tänk vilket underbart liv jag skulle kunna haft. Jag har en fantastisk familj, fantastiska vänner, en fantastisk pojkvän, en hund, en bil, ett jobb osv osv. Det hjälper inte. Ändå känner jag mig som världens mest misslyckade när jag inte bara kan äta som en normal person. En heeeelt naturlig grej. Äta.