Haha kom på mig själv häromdagen när jag skulle parkera vid gymmet att jag krigade livet ur mig för att få en parkering så nära ingången som möjligt. Det var på liv och död verkligen!
"Du din djävul i din fula, dumma bil, våga inte ta den platsen, den är sååå min, ååå vad min den är"
Vilket är jättekorkat?! Jag åker ju till gymmet för att träna? för att röra på mig? Och ändå har jag så mycket bekvämlighet inom mig att jag inte vill röra mig de extra tio metrarna som de dåliga parkeringarna innebär.
Vår bekvämlighet är dock inget vi kan rå för, utan det är en överlevnadsinstink som sitter inrotad i oss från tiden då vi inte fick "slösa på energin (kalorierna)". (Det är dessutom bekvämligehten som driver vår utveckling framåt inom tekniken...tänk efter...fjärrkontroller, rulltrappor...)
Då det inte riktigt är fallet idag det där med att vi har behov av att spara på energin, tvärtom, fåre minsann bli skärpning! Rör på dig bruden och se det som extra bonusträning istället! :D
Ska bara för detta, från och med nu, börja parkera så långt ifrån ingången som möjligt! (om jag inte är försenad eller har bråttom då vill säga ;)
/Maria
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar